Vila i frid.

Så många som har betytt så mycket för mig har gått bort.
Jag tror jag har haft en så otrolig otur detta året, Januari var hemskt.
För mina vänner har det varit ett otroligt tufft år. Och det var tufft för mig en period när jag skulle finnas för alla mina vänner, för det gjorde så jävla ont och se dom ledsna, du vet när man inte räcker till riktigt?

För fyra dagar sedan dog en av världens finaste hundar, Amy. Mattias hund. Lilla fina Amy... hon blev inte ens ett år...  Och jag tycker så fruktansvärt synd om Mattias, jag gör verkligen det. Han förtjänar verkligen inte detta, han har haft det tufft denna sommaren och detta var verkligen inte vad han behövde. Jag tar inte upp varför men dom som känner honom vet nog vad jag menar.

Det var för typ 2 veckor sedan, Amy var hemma hos oss, med Fifi (dom som hyr in sig i lägenheten som vi har på gården). Fifi och Amy lekte och hade det sjukt skoj. Så kom jag där, såg Amy och man blir bara glad av att se henne. Jag satte mig ner och klappade båda hundarna. Fifi ville fortsätta leka men Amy la sig direkt i mitt knä. Hela mitt hjärta smälte, fast hon har gjort det innan... Det var sista gången jag såg henne och det är sorligt. En tår rinner ner när jag sitter och skriver, men skit samma.

Sedan var de sju månader sedan Zyrran dog, idag, Vila I Frid Sturevallens Zyrran, tack för de tre månaderna jag fick ha med dig! <3

Ajja detta var väl ett ganska "sorgligt" inlägg men jag behövde skriva av mig lite..


Zyrran i vintras...

Kommentarer
Postat av: någon som också vet.

Du, bara så du vet så har man hört att den där Amy inte behndlades bra. Inte ett jävla dugg, de va synd om den valpen. Det var iallafall inte rättvist, inte vad jag har hört iaf!

Men de är synd de där med Zyrran. RIP.

2010-08-14 @ 00:19:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0